Regler för Solowhist

Bjud ensam mot de andra tre, eller alliera dig med en av dem.

  • 4 spelare
  • Vanlig kortlek

Whist där par är tillfälliga och du oftast är ensam. Fyra spelare, tretton kort var, utdelade i buntar om tre med ett sista enskilt kort.

Trumf

Givarens sista kort vänds upp och dess färg är preliminär trumf. Om den förblir trumf beror på budet.

Buden, från lägsta till högsta

Proposal och acceptance — du erbjuder dig att gå ihop med den som antar, och ni två åtar er att ta åtta av de tretton sticken med den uppvända färgen som trumf. Solo — ensam, fem stick, uppvänd färg som trumf. Misère — ensam, inga stick alls, ingen trumf. Abundance — ensam, nio stick, i en trumffärg du väljer själv och som nämns först när budgivningen är stängd. Open misère — ensam, inga stick, och din hand ligger öppet på bordet efter första sticket. Abundance declared — ensam, alla tretton stick, ingen trumf, och du spelar ut.

Varje bud måste vara högre än det förra. Tre passningar avslutar budgivningen.

Budgivningen börjar till vänster om givaren. En proposal som ingen antar och ingen överbjuder är en hand som kastas in, och given går vidare.

Spelet

Normalt spelar spelaren till vänster om givaren ut, utom i abundance declared. Följ färg om du kan, annars vad som helst. Högsta trumfen vinner, annars högsta kortet i utspelad färg.

Två kontrakt tar slut i förtid, eftersom det inte finns något kvar att spela om: en misère är förlorad i samma stund som spelföraren tar ett stick, och en abundance declared i samma stund som spelföraren förlorar ett.

Poäng

Avräknas i marker till en fast taxa per bud, som stiger brant med kontraktet. Alla betalar den som lyckas, eller får betalt av den som misslyckas, så tre motståndare gör upp var för sig — därför blir en misslyckad abundance dyr.

En vanlig skala är två enheter för proposal och solo, tre för misère, fyra för abundance, sex för open misère och åtta för abundance declared. Vid en proposal gör paret upp med paret, så alla fyra betalningarna är lika stora.

Ett exempel

Du bjuder solo och tar sex stick. Kontraktet krävde fem, så var och en av de tre andra betalar dig solotaxan. Tar du fyra betalar du var och en av dem lika mycket.

Att spela bra

Fem stick ensam är mindre än det låter: med en lång trumffärg och ett ess utanför är det ett nyktert bud. En misère är tvärtom — ett lågt kort i en lång färg är det som gör den säker, och en oskyddad dam är det som fäller den.

Hittat ett fel, eller något oklart, i reglerna? Berätta för oss